Spelkonservatism, eller hur jag blev tråkig
Ju äldre jag blir desto mindre är chansen att jag provar ett spel som ligger utanför min safetyzone.
När jag var yngre (ja trots min sjuka åldersnoja tänker jag inte anse mig vara gammal förrän jag når 25-strecket och då kommer jag förneka förneka förneka min ålder) var jag inte så kräsen.
Jag provade alla typer utav spel, iofs så var skillnaderna i spelgenre och sånt kanske inte så markanta på ett Sega Master System som de är på en PS3a eller nån annan monstermaskin. Omgivningarna blev mörkare och musiken läskigare, eller jag vet inte jag spelade allt. I spelaffärerna tyckte jag mycket såg roligt ut (alltså jag hade rätt hög standard redan som yngre men jag valde inte bort spel bara för att de verkade tja, "inte jag").
Jag är INTE sån idag.
Jag har gått från att plocka shot'em ups, partyspel och rpg till att verkligen hålla mig till en viss genre, ibland, ibland, går jag utanför ramarna, men då har jag testat spelet hos någon annan först.
Kanske är det det att jag vet vad jag gillar nu, men jag kan inte låta bli att tänka på allt roligt som jag säkert missar. Jag hade t.ex. aldrig testat Mario Party, Super Smash Brothers, God of War, Jet Force Gemini och tja en massa annat (okej jag kunde ha klarat mig utan Parappa the rapper 2).
Jag känner mig sjukt tråkig, jag vet inte vad som hände. Den vuxna delen av mig försöker rationalisera med att spel är dyra och när jag var liten behövde man inte betala hyra,mat mm (vackra höga skor är INTE billiga).
Blir alla såhär?
Vi kör lite bilder på några av mina all time favourite games :)
Ser ni den gemensamma nämnaren?
När jag var yngre (ja trots min sjuka åldersnoja tänker jag inte anse mig vara gammal förrän jag når 25-strecket och då kommer jag förneka förneka förneka min ålder) var jag inte så kräsen.
Jag provade alla typer utav spel, iofs så var skillnaderna i spelgenre och sånt kanske inte så markanta på ett Sega Master System som de är på en PS3a eller nån annan monstermaskin. Omgivningarna blev mörkare och musiken läskigare, eller jag vet inte jag spelade allt. I spelaffärerna tyckte jag mycket såg roligt ut (alltså jag hade rätt hög standard redan som yngre men jag valde inte bort spel bara för att de verkade tja, "inte jag").
Jag är INTE sån idag.
Jag har gått från att plocka shot'em ups, partyspel och rpg till att verkligen hålla mig till en viss genre, ibland, ibland, går jag utanför ramarna, men då har jag testat spelet hos någon annan först.
Kanske är det det att jag vet vad jag gillar nu, men jag kan inte låta bli att tänka på allt roligt som jag säkert missar. Jag hade t.ex. aldrig testat Mario Party, Super Smash Brothers, God of War, Jet Force Gemini och tja en massa annat (okej jag kunde ha klarat mig utan Parappa the rapper 2).
Jag känner mig sjukt tråkig, jag vet inte vad som hände. Den vuxna delen av mig försöker rationalisera med att spel är dyra och när jag var liten behövde man inte betala hyra,mat mm (vackra höga skor är INTE billiga).
Blir alla såhär?
Vi kör lite bilder på några av mina all time favourite games :)
Ser ni den gemensamma nämnaren?
Självklart har jag fler favoriter men ni hajar (jag orkade ärligt talat inte leta upp fler bilder:p)
Kommentarer
Trackback
