Från failgame till yaygame part deux

Vi återgår till det här med failgames, jag ska gå in lite mer på ett specifikt, nämligen Tomb Raider Angel of Darkness.

Jag vill börja med att säga att jag sällan gör felköp när det kommer till spel, kalla mig konservativ och tråkig (okej snål), men när jag köper spel så kollar jag upp det noga "kommer jag gilla det här eller kommer jag ääälska det". No way att jag pungar ut runt 600-800 kr på ett spel jag tycker är "meh". Hursomhelst, det är ju andra puckar när det kommer till begagnade spel, kostar runt 100lappen så gör ju inte så mycket om det suger, men ändå skammen över att ha köpt ett dåligt spel sitter i länge.

Nu kom jag ifrån ämnet. Jag började spela Angel of Darkness och störde mig direkt på den otroligt dåliga styrningen. Styrning i ett spel kan ju verkligen förstöra för en, det är ju otroligt frustrerande när det skiter sig och det faktiskt inte är ens egna fel.  Enkla saker som hopp mm funkar ju inte som det ska.  Jag lade ner spelet och sket i det.

Ett år senare hade jag och bf tråkigt så vi plockade fram det igen. Plötsligt var det skitkul.

Styrningen var ju precis lika dålig som för ett år sedan och vi ska inte gå in på alla sugiga buggar (geez louise!), men nu var vi två. Spelet är så dåligt så det går ju inte att ha inte roligt om man är två och kan garva åt allt skit.

Visste ni förresten att lösningen på allt i spelet är backflips? Inte?
Jo men så är det, sitter du fast nånstans? Kör en backflip.
Kan du inte gå rakt fram? Testa en backflip!

Varva spelet på fem minuter och få en miljon dollar! Hur ? En backflip?

Okej jag överdriver, men ni hajar. Spelet gick från fail till yay, det är så dåligt så det blir bra.

hämtad från http://www.armchairempire.com/Reviews/ps2/tomb-raider-angel-darkness.htm


Har ni tips på andra failgames turned yaygames? Share!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0